Leute, leute, leute..

"tut mir leid, tut mir leid.. blablabla"!!!! Alltså jag är så jävla trött på att höra de där orden. De spelar liksom ingen roll längre. Man ska då bara använda de orden när man verkligen är ledsen annars kan man lika bra skit i det! Jag har inte brytt mig så mycket om de tidigare men nu är det fan nog och det är inte första gången jag säger det - tyvärr. Men jag vill ju fortsätta vara en god människa och inte behandla de som de behandlar mig. Rätt el. fel? vet inte. Nåja, jag avvaktar och ser hur jag gör. Finns ju en anledning till att jag från början inte berättade för någon av de att jag skulle åka hit.
Jaja, för övrigt har jag haft en toppendag med familjen här och Annika (fick äntligen träffa henne igeeeen :D<3) och för mig är det tillräckligt för att känna att den jobbiga resan var värd det! Synd att det finns (ursäkta ordvalet) idioter bara som vill tro att de är så jävla viktiga hela tiden bara. Fan bara tragiskt. Synd också att jag aldrig har haft någon (stor) anledning till att bli arg ofta på tyska för då hade de fan fått höra alla fula ord som jag har, men just nu kan jag typ bara scheisse och det räcker inte så långt. För vad det gör så... uhhhh.. finner inga ord. Beteendet äcklar mig bara.

Wieder in Deutschland


Lite smått och gott som jag tog med mig till Hamburg! Det mesta är väl rätt svenskt (nyponsoppan om inte annat) utom det PEZ-godiset. Så nyponsoppa blir det kanske ikväll. Se hur pass mycket de tycker om det. Haha! Larissa tyckte ju det smaka skumt - gör säkert de med, men ja.. tanken som räknas och jag tycker om det så jag tycker de borde testa iaf :D

vad mer? jo.. det regnar då alltid här. Nu öser det ner och igår var det ju storm på kvällen men innan dess så hade det med regnat.
Planer för imorgon är att bege mig ut i detta skitvädret och träffa Annika! Jag är jättesugen på att åka in och shoppa lite, trots att de förmodligen inte har någon rea x) men sminkborttagning och sådant mååste jag ändå köpa nu när jag är här eftersom det är så mycket billigare :)
Ikväll ska vi ut och äta iallafall :)

Puss!

Wisst ihr was?

Ich habe angst. Eine grosse angst.. es fühlt sich an wie ich meiner deutsch vergessen habe oder bald vergessen werden(!!) ich will es nicht!! WIE(?) soll ich meiner deutsch noch behalten? ich spreche schwedisch und englisch auch jetzt, den ganzen tag. Ich verstehe immer noch sehr gut wenn jemand deutsch reden, aber sprechen ist anderes oder na ja, schreiben in diesem fall, weil ich nicht mit jemandem deutsch reden kannst. Es ist auch ungerecht dass die, die in Amerika waren, für ein Jahr, überall englisch reden kannst und allen verstehen sie.
Wenn ich in Deutschland war, wollte ich ganz oft nur Schwedich reden. Ich meine ich könnte alles was ich sagen wollte auf schwedisch sagen. Was ich nicht dort wusste, war dass ich eigentlich schon alles was ich sagen wollte auf deutsch sagen könnte. Wieso hatte ich denn keinen angst meinem deutsch zu vergessen??
Ich will nicht meiner detusch vergessen. Ich weiss schon dass meiner grammatik immer schlecht war und ist, aber ich finde es ein bisschen scheissegal ^^. Was wichtig ist, ist das ich meiner deutsch behalten kann! Ahh mann, es ist so schwierig jetzt..
Hm.. was noch? Oh ja... also, es gibt auf jeden fall eine gute sache mit die schulanfang und zwar... ich kann wieder deutsch im unterricht reden. Na ja.. gibt auch eine probleme.. ich muss schritt 1 und 2 prüfen... muntlich und schriftlich und ich weiss nicht wie gut es geht.. baaaaaaaaah, es war so schwierig detusch zu lernen ich kann ja nicht alles schon vergessen haben, oder????   es macht mir sehr traurig.
Es fühlt sich an wie dieses text hat sich eine ewigkeit gedauert... nicht gut!!!
hilfe?


Denke viel an euch und vermisse euch viel. Bis bald!
Guten nacht.

1. Juli 2011 - Deutschland

Jag kan inte fatta det. Idag är det första dagen med stort D. På tisdag kommer nästa.
Det känns jobbigt som bara den att inte kunna få rätt på sina känslor. Hjärnan vill ju automatiskt bestämma sig för en sak. Antingen så vill den bestämma att man ser framemot att komma hem till hundratio procent och att man inte vill något annat, eller så vill den bestämma att man på något sätt inte är redo att lämna än. Att man bara vill ha någon dag till för att det är så jobbigt med dessa "sista gången.." Problemet då med stort P är att hjärnan i detta fall inte kan bestämma sig och därför går man och blir bäng i huvudet för man kan inte sortera bort en av delarna eftersom man känner både och - man vill hem till Sverige - men ändå inte.

Klockan är mycket och jag måste upp tidigt. Har sovit lite de senaste dagarna nu. Gud så trött jag är.
Är med orolig för att resväskorna väger för mycket, då jag inte har kunnat väga dem, eftersom vågen gick i sönder för någon dag sedan. Ah. Måste se till att få de vägda annars kommer jag inte att kunna slappna av.
Förresten så går det typ inte plats så mycket mer i mina resväskor  men jag måste få ner något till. Måste nog dock lämna kvar mina gråa mjukisbyxor.. men ja, det är inte hela världen.

jag antar att detta är sista inlägget innan jag kommer hem till Sverige eftersom jag vet inte om vi har tillgång till internet på lägret och OM vi har det så vet jag inte om jag tänker på bloggen. Ja,ja.. vi ser.
om det nu är det sista inlägget så vet jag inte heller hur jag ska avsluta det.. känns bara konstigt och overkligt, så jag gör det inte så märkvärdigt.

Kramar och pussar på er. Har er älskade och ser verkligen framemot att se er igen! Ta hand om er så ses vi på tisdag!

30. Juni 2011 - Deutschland

Min sista heldag med familjen här. Kändes som den kom så plötsligt på något sätt, fast samtidigt så måste jag säga att det inte känns så jätte ledsamt just nu för den stämmningen märker man inte av. Känns inte som det är min sista dag här överhuvudtaget.
Har lagom mycket att göra idag i alla fall, trots att jag redan har gjort rätt mycket reda.
Vid halv sex kommer Kai hem och sen åker vi iväg och äter och sådär.

Hur det se ut just nu här:






Dags för kaka. Hejdååå


Avsked- och välkommstfesten

God morgon eller god middag på er. För mig är det i alla fall morgon, då jag precis vaknade o.O.. typ.

Igår var det avskeds- och välkommenfest. Disa, den jag mest av allt ville ha där kunde inte komma pga. att hon hade mycket att göra inför sin resa till Italien tidigt idag. Det betyder alltså att hon och jag inte kommer att träffa varandra nu på ett bra tag.. fy kattsen!
Nåja övrigt om dagen var så att jag vaknade upp, faktiskt rätt tidigt (vilket var rätt konstigt med tanke på att jag var upp till kl. 3 och pratade med Jorun) och började pyssla med min bok. Efter ett tag tittar Lenni in och börjar bygga någon sak. En tvättkorg som skulle hänga i luften typ. Haha.. han har idéer den.

Skypade med Emelie strax innan två tills de första gästerna dök upp. Då gick jag ner och pratade lite med de. Birtes pappa... haha, vilken rolig prick den är!!
Hur som helst så var det trevligt och vi satt och åt jordgubbar, tårta och kakor. Lite midsommar sådär i Efterhand, haha. OOOH ja, det påminner mig att lägga upp lite bilder från den lilla "fest" jag fixade till i tisdags.
Hur som helst så dök också ett äldre par upp ifrån Amerika. Mannen var kollega till Kai men alla kände de eftersom de har bott hos den, eller i närheten från de när de har varit i USA. Så då fick Jorun chansen att prata lite engelska :) Så glad hon var, haha!

tio minuter över 7 dök "överraskningsgänget" för Jorun upp. Jag visste det redan. Vi välkommnade alla och sen satt vi oss ner och åt. Halv åtta ungefär kom två person till som jag kände. Den ena är min vän och jag var såklart glad att hon var där men det var så stelt för hennes värdsyster kände jag inte och jag förstod inte varför hon ville följa med för att säga hejdå eller välkommen, då hon varken känner mig och Jorun och är riiiktigt blyg. Såg ut att vara jättejobbigt för henne. Så jobbigt så jag själv nästan kände mig illa till mods, hähä. Vet att det även är taskigt att kanske tänka så men jag ville ju även prata lite så "ensamt" med Manon och visa henne mitt rum och så och jag tyckte det blev rent jobbigt för jag visste inte vad jag skulle göra med henne. Självklart bad jag henne följa med oss vart vi än gick men fick aldrig känslan av att hon egentligen ville vara där. Så ja.. skumt var det. Dessutom vet jag att de två inte kommer bra överrens och det kändes som sagt som bara konstigt och för för många gånger i mitt liv så stod jag åter i mittlen. Pratade med båda medans de typ pratade en och en med mig. Ahh. Störigt typ.

I slutet av kvällen så var det någonting som var i rörelse och jag blev typ nervös. Kände att någonting var i luften. För Jorun bad Janne att gå upp och kollade med en sådan viss blick och sedan pratade de andra med varandra och jag bara "vaaa??" så de bara: nej inget och log. Ahhh, och när jag vet att det finns någon såkallad överraskning eller liknande för mig och att jag bara ska vänta ut den sådär så blir jag jättenervös. Haha! Tycker det är jobbigt att alla ska titta på just mig och se hur jag reagerar för det jag får av de. Fattar ni vad jag menar?
MEN det jag fick var en t-shirt där de hade skrivit några ord på framsidan och baksidan. Blev alltså ingen större sak av det fast att alla var tysta men jag tackade för den och sa att de hade de gjort bra och lite sådan  trams, haha :)
Därefter sa vi hejdå till alla förutom Janne och Ingas kompisar och när jag kom tillbaks in i rummet så kom nästa överraskning. Mindre rolig dock. Där satt Lenni i fåtöljen som jag precis satt i och grät. Alla tittade på han och sen på mig och Kai viskade typ att det var för att jag snart ska åka. Vilket då i sin tur betyder att jag skulle trösta han. Och jag kan inte sådant. Jag är världens sämsta tröstare. Jag lovar!! Hur som helst så drig jag han upp ur fåtöljen, vilket förresten måste ha sett väldigt kul ut eftersom jag inte har några muskler, så det såg ut som jag kämpade med en livlös människa eftersom han inte direkt hjälpte mig, hehe.. de andra skrattade åt något med och jag vet inte om det var åt han,mig eller oss. Bryr mig inte heller.
Satt mig ner med han i fåtöljen i alla fall och började med själv direkt lipa. De andra satt fortfarande och skratta. Kai satt och tittade på oss med en sorgsen min och vi satt och grät i armarna på varandra. Jag sa inte ett ord för jag kunde inte hitta något som skulle ha tröstat. "det blir bra igen ska du se?" nej, låter ju bara dumt.
Han reste sig upp i alla fall efter ett tag och sedan gick jag, Birte och Lenni upp för att säga godnatt till han. Han bytte om och borstade tänderna och under tiden stod jag och kramade Birte.
När han kom tillbaks la han sig i Birte och Kais säng och jag kramade till han och gav han en puss på kinden och Birte sa "det var kärt från dig". haha^^
Sa godnatt, gick in på toan och torkade lite runt ögonen så att där inte var någon mascara. FAAAN, jag vet att det låter flickligt men för första gången anävnder jag mascara på månader och så ska jag gråta och så var det med förra gången jag hade på mig det. Ska aldrig ta på mig det mer, haha. Nej, det ska jag visst, men ja..

Gick ner och satt mig sen igen, fortfarande med tårar i ögonen och då forsätter Kai att prata om att Lenni och jag var mycket ensamma tillsammans på eftermiddagen och så och det gillade han väldigt mycket säkert och jag bara "jag med.." och så fylldes ögonen igen så jag var tvungen att kolla upp i taket så inte de började rinna, haha.
Sen så var det med tid för kärleksförklaringar. Han sa att de alla älskade mig och jag sa att jag gjorde destamma tillbaks, sen sa han något ting till fast det hörde jag inte för nu störde det mig att alla satt och glodde på oss. Frågade varför och de bara "men det är så sött!!". Jo förvisso, säkerligen.. men jag klarar inte av att vara den som för konversationen högst bland många folk. Ickeee :)

Blev ett långt inlägg där och utan bilder. Kul ifall ni ville läsa allt men det hade ni inte behövt, haha.
Fast ni behöver i för sig aldrig läsa. Skriver allt för min egna erinnerung.
Så ähm.. idag ska jag träffa Manon vid halv tre :)

Pussss.

Catch the moment





24. Juni 2011 - Deutschland

På något sätt så sörger jag inte att det inte är mer än 10 dagar kvar. Det är inte så att det är dåligt här det är bara det att jag är rätt klar och är redo för Sverige nu. Kommer sakna mycket här men det finns inget jag kan göra åt det. Därför jag bl.a. känner mig rätt färdig är väl för att jag vet att tiden kommer förr eller senare och att den snart kommer gör faktiskt inte så himla mycket. Jag ser ju framemot att komma hem.

Idag var ÄNTLIGEN min sista skoldag i den tyska skolan. Tack gode gud. Inte för att vi direkt hade så mycket lektioner. Första lektionen var biologi och då gick vi åt glass och kollade på klassbilder från sjätteklass. Rätt kul att se för min del med. Vissa såg verkligen speciella ut i den åldern.. haha.
Ähum därefter så hade vi PGW. Där pratade vi bara om klassresan på måndag och sen städade vi klassrummet och lämnade det tomt inför nästa klass som får det rummet till hösten.
Att det var min sista dag där gör mig inte jätteledsen. Var faktiskt påväg ut direkt genom dörrarna men såg då J och K sittandes på golvet och stannade till. Vi började prata lite smått och det slutade med att jag satt mig ner hos de. Manon kom också och pratade lite. Constantin tog några bilder på oss 3. J nämnde några gånger det där med att det är min sista dag i skolan och ifall det inte känns konstigt och sådär. Till en början så var jag rent lugn och bara skrattade åt att hon ens frågade. Haha. Tänkte dock lite mer på det och kände att det ändå är rätt skumt. Det var det skolåret liksom. Samtidigt som jag är glad över att det äntligen är över (Påminnelse till er: skolan här är inget jag någonsin har beundrat) så är det ju ändå bara allmänt konstigt att jag aldrig mer kommer ha lektionerna där eller gå runt i korridorerna, gå till kantinen och sådär. Alltså nej, jag kommer inte att sakna det, det vet jag. Jag vill som sagt bara ha sagt att det är en konstig känsla som jag inte kan beskriva med andra ord.
Lite tur var det ändå att de två satt där på golvet annars hade jag väl bara gått ut ur dörrarna som ingenting och ja, då kanske jag hade ångrat mig i efterhand att jag inte tog något "större" farväl av skolan. Att sitta där och prata med de var ett bra avslut på min tid i skolan här.

Halv 3 ska jag ta s-bahn med Inga och Janne in till stan och där ska vi titta på något konstgalleri och sen ska vi shoppa. En timme senare kommer Jule och Jorun med.




POST!!!


Fick precis post!!!!!!!!!!!!!! aaaaauuuuuw min fina söta Disafisa :')



haha älskar hennes felstavning i texten: ich will iwie tschüss sagen... haha, sie meinte wahrscheinlich.. ich will iwie NICHT tschüss sagen, hahahha. Jetzt hat es ein ganz anderes bedeutung gekriegt xD
Und sie bringt mir auch immer zu lach. HDL <3


Catch the moment




Sitter och lyssnar på Tove styrkes låt "Million Pieces" (riktigt grym) och pysslar med utklippning av alla mina tidningar. Jag tänkte att man går verkligen och köper dessa tidningar för ca.45 kr (går vissa av dem på) och vad händer med de sen? Antingen lägger man undan de och kollar aldrig mer i de eller så slänger man de i sopporna. Jag kom på att det var slöseri med pengar så nu har jag filurat den där smarta ideén att klippa ut allt de som jag tycker är bra i respektive tidning och sen klistra in de i en annan bok. Jag gör så att säga min egen tidning och i den kommer jag titta i när jag t.ex. behöver råd om fotvård eller när jag ska gå och shoppa med någon men inte vet vad jag är ute efter. Allt sådant som jag vill ha eller tycker är bra tips klistrar jag in i den nya boken.
Dessutom är det en bra lösning för min packning till Sverige. Tidningar väger ju en hel del och eftersom jag inte vill slänga dem så är detta ju en väldigt bra viktlösning.

Puss.

22. Juni 2011 - Deutschland


Vet att det inte är lång tid kvar nu, men när det är svårt så är det ju faktiskt inte lätt och då känns det inte bättre att vara nedstämd utan er.

21. Juni 2011 - Deutschland

Nu är det mindre än 2v tills jag kommer hem. Oj, oj.
Ännu mindre dagar har jag kvar här eftersom jag åker iväg på klassresa och sen till YES.
Just nu tycker jag allting är lite extra jobbigt och känner mig ständigt trött. Nästintill utmattad.
Fixa ett litet midsommarfirande klarade jag ändå av.
Vet att det är på fredag men det passade bättre idag.
Orkar inte skriva mer. Vill sova.
Godnatt.
Ps: vi hade typ knappt någon lektion idag ändå. Vi åt glass och på den lektionen som jag inte orkade gå på imorse så åt de med tydligen glass.


gammal bild på störd :))) & fin <3 haha^^

Skolaaaa

JAG VILL INTE HA MER SKOLA NU. DET RÄCKER VÄL ÄNDÅ NU???
Tror de flesta utbytesstudenterna tycker det är jobbigt att sluta skolan, men det gör inte jag. Jag vill bara ha den över. Tycker den är så himla tråkig och jag upplever ju heller ingen higschool-spirit.

MEN det är bara idag (en lektion kvar), imorgon och på fredag kvar för min del. Imorgon har jag två olika lektioner och på fredag har jag med två olika lektioner.

Måste gå och duscha nu, sen bege mig till historian.
Förresten så är det ingenting som har hänt i skolan. Ni kan väl bara föreställa er hur det är att efter så många år i skolan så är man inte van att i slutet av juni fortfarande gå i skolan. Det tröttar ut en mer än vad ni tror.



YES WORKSHOPS

Mapping the globe – Picturing the world

How do you see the world? And where does your picture of the globe come from? During the workshop we will have a closer look at different ways of mapping the globe and try to figure out, what makes a map realistic, or not. After this first overview we will go deeper into discussion or start off creative by drawing our own version of a European map. Get ready for a new worldview!

 

The Migration Experience

A journey that will go through some of the difficulties that occurs during migration. In this experiment the participants will meet different sides of migration and not all participants will end up with the same experience. This will give you an opportunity to experience migration, encounter problems immigrants might come across, and understand the life of different immigrant groups.

Break Borders by Breaking

We talk about borders which can be created by dancing and how to break them. After that we will learn how to breakdance and we will create a little choreography. And of course we will have a lot of fun!

 

För ett bra tag sedan skulle vi välja mellan ett antal olika workshops på yfu-yes hemsida. Jag valde alla de här 3 som första val och fick dem. = Glad Amanda.

NU väntar jag dock på spänning om det sista beskedet som jag är lite orolig över, haha.

Temat inför yes i år är Borders och alla workshops som man har valt har de gett besked om. Alla utom de personliga gränserna. Och det 'är väl just i de workshoparna som jag arbetar som mest. Får jag inte den workshopen jag har valt "hello comfort zone - nice to leave you" så blir jag lite ledsen, he-he.

 

10 dagar kvar tills YES. Herregud.. svårt att ta på känslorna där. Jag fattar det liksom inte.

 


Tålamod, tålamod, tålamod?


(nej mitt hår är inte grönt egentligen)

JAG ORKAR INTE MER.
Läste i en bok att svenskar är tålmodiga och när jag tänker efter, trots att jag vet att många i Sverige påstår att de är otåliga, så är de faktiskt ändå rätt tålmodiga till skillnad från t.ex. här. När något inte passar så säger man det direkt här. Sen erkänn.. Står ni ensamma i en kö så är ni inte otrevliga för det ifall något oväntat skulle dyka upp, trots att du känner dig så fruktansvärt besvärad av att stå i den förbannat långa kön, eller hur?
Sen klagar man ju såklart. Fast det gör man gärna därefter eller ifall nu någon står bredvid en så klagar man lite smått till den via blickar eller sådär.

Hur som helst så studstas det med en jävla, irriterande boll därute och jag håller på att gå i bitar. Vill bara hoppa upp ur sängen och stå och hoppa och skrika "kan ni sluta med den där jääääääääääävla bollen?????????? om ni måste studsa den sådär så gör det för fan någon annanstans!!!!!!!!!!!!!!!" ahhh, jag blir galen.
*BOMS........ BOMS...........BOMS..........................................BOMS.........................BOMS*

Jaja, struntsamma nu. Nu slutade också, men det börjar väl snart igen antar jag. Småungar slutar inte i första taget.

Förresten så blev det ingen kör. Birte körde dit mig för hon skulle ändå ner och handla. 3 minuter i 4 så var vi två pers. Därefter dök det inte upp många till så läraren tyckte inte det var lönt utan lät oss gå.
EN SAK TILL BARA!!!!!!! jag vet inte om jag är på dåligt humör idag eller ifall saker som jag bara ogillar så mycket händer på samma dag. I alla fall... innan jag gick ut genom dörren så tilltalar läraren mig och frågar mig om jag nu kunde bränna en CD med bilder ifrån körlägret. Då säger jag lugnt. "Ja det kan jag göra." Bra. stopp. Fråga inte mer nu lilla du för alla tittar. "jo amanda.. du åker väl på klassresa nästa gång?" hon undrade alltså när jag då skulle ge den till henne.
FAN kände jag. Började svara att jag kunde ge den till Jorun och så gav hon den sen till henne. På något vänster så blev allting jättefel och jag vill inte hata mig för det där men det IRRITERAR MIG SÅ JÄVLA MYCKET SÅ NI INTE FATTAR. Jag kunde inte alls formulera mig mer. Jag pratade som om jag precis hade kommit till Tyskland. VARFÖR? DÄRFÖR DE DÄR IDIOTERNA STÅR OCH STIRRAR ÖGONEN UR SIG PÅ MIG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! varför är de sådan jävla psykon som aldrig kan prata med mig men när det kommer till min tyska... ja då ... då jävlar blir de intresserade. Då blir de knäpptysta. De kan inte börja ett samtal med mig alltså men de vill gärna höra på när jag för en konversation med någon annan. SHIT... JAG ÄR INGEN ALIEN.
Jag blir så arg för att jag lyckas sabba det med.
De gör mig så nervös så allt blir fel och då kan jag aldrig visa de att jag faktiskt kan bra tyska nu. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA.
Alltså regel nummer ett till andra att lära sig: när en försöker sig på att prata ett språk i ett utland. SLUTA STIRRA. Antar att svenskar egentligen är lika bra på det som tyskar, fast just nu känns det omöjligt, men det är det nog inte.

Efter kören gick jag i alla fall och handla.
Snacka om att jag beundrar dig nu mamma. När man står där i affären och ska handla lite mer än ett choklad så märker man att det är värsta konsten. Okej att jag hade med mig en inköpningslista men det finns ju hundra olika sorters grädde och hundra olika potatisar, samt bakpulver, osv.
Så en fråga nu som jag ber någon att besvara som jag inte listade ut i affären och får gå och handla imorgon.
Grädde till tårta och grädde i en pajdeg.. jag fattar ingenting. Hur hittar man vad man ska använda till vad? är det matgrädde till pajdegen eller vad?





20. Juni 2011 - Deutschland

Imorse var vädret... vänta lite nu.. skriver man vädret så eller skriver man det vädert? Likadan blir det alltid när jag ska skriva lägret. Skriver man det så eller skriver man lägert??
Jaja, vädert/vädret (?) var i alla fall rätt bra imorse fast sen blev det mindre bra och det började ösa ner. Som tur hade jag redan kommit hem ifrån skolan då.
Idag hade vi sportfest. Jag brukar vanligtvis börja 10 på måndagar men idag var jag tvungen att vara där 8. VARFÖR DÅ?? Det fanns ingenting att göra och jag skulle bara sitta och vänta ut tiden tills det var min tur att spela vollyboll kl. 11. Jippi. Jaja, jag satt och underhöll mig med de andra från klassen som sålde godis. Så ja, jag lekte lite försäljare sådär på morgonkvisten. Fick nog efter någon timme och letade upp Manon sen hängde jag runt med henne. När det sedan var dags för att spela så var vi för många i laget och vi behövde avbytare. Eftersom bloggen är öppen för alla så ska jag vara lite mild i orden här nu och säga att jag mer än gärna satte mig på avbytarbänken för efter hur de hanterade situationen att välja en avbytare så ville jag inte mer spela tillsammans med de. Isi ville byta ut mig efter ett tag men jag hindrade henne. Inför nästa spel så frågade hon ifall hon skulle spela det med och jag bara "JA". Sen tog jag mitt pick och pack och gick iväg med Manon.
Åkte rätt snabbt hem därefter dessutom.

Vid 4a har jag kör. Sista lektionen dock så det gör mig lite glad i alla fall. Den där kören är inte alls rolig mer. Dessutom så skolkar J hela tiden och även ifall jag kan gå dit utan henne så har jag ingen lust för det blir bara så jävla tråkigt. Inte för att det blir särskillt bättre när hon är där egentligen men åtminstonde litegrann.

Efter kören måster jag iväg och handla inför imorgon. Orkar knappt det heller men måste. Jag gör det för de, inte för mig själv. Har tänkt lägga ner projektet för att jag känner att det inte kommer bli så bra som jag vill ha det men sen tänker jag att oavsett hur mycket som skiter sig i mina planer så ska jag genomföra det. De förväntar sig ingen större grej, det vet jag och även ifall jag ville göra det till en början så är det omöjligt. Jag har inte tid nog och någon bra kock är jag inte heller, men jag gör det bästa utav situationen och försöker fixa till en liten fin midsommar. De kommer säkert bli glada.



haha <3

Med de minsta



HEJ!





Nya fåtöljer och kuddar, vad fan???



hahaha. Det är min vackra katt det.






Måste sova nu. Godnatttt.

19. Juni 2011 - Deutschland

Ska snart skypa med Malin är det tänkt. & på tal om det ,eftersom hon nu är hemma, så vaknade jag upp med en sådan konstig känsla, som jag verkligen inte förstår!! Jag visste knappt var jag var. Om jag var i Sverige eller i Tyskland. Av mina drömmar kommer jag bara ihåg att det redan där var förvirrande. Jag såg Christopher och Linnea i en bil som körde förbi mig någonstans. Då visste jag inte heller ifall jag var hemkommen eller ifall jag var kvar i Tyskland. Skumt det där..

Tog en rensning till idag, imorse, i garderoben. Fick ut 4-5 plagg som jag kan slänga ner i resväskan nu. Hade även tänkt gå igenom en låda och mitt skrivbord för att få undan "onödiga" grejer här. Har inte så mycket tid till att packa senare så då kan jag redan påbörja det nu, så att det inte blir ett stressmoment. Mina 3 sista dagar i Hamburg blir liksom inte ens i Hamburg för då är jag på klassresa någon annanstans. Så det betyder att när jag sen kommer hem därifrån har jag 1 dag på mig att packa ner allt, och ja, den dagen vill jag inte ägna helt åt packa. Den ägnar jag hellre med familjen. Vet hur stressigt det blev i Sverige.

Har en video från i fredags. I videon är det jag och Andrew som försöker säga svart och vit på indonesiska. Filmar gör Disa som även hjälper mig efter att jag redan har glömt hur man sa det. I slutet dyker Manon upp.
Och min accent är ju bara för goooooo. Ha, ha. "ERLICH..."


Nothin'

Märks det att jag inte har något att göra idag?
Fast det är egentligen fel. Jag har mycket att göra men jag orkar inte. Dessutom har jag huvudvärk så jag tillåter mig själv att tycka det är okej att bara göra ingenting.
Seglingen imorgon och Flensburg ikväll blev i alla fall inställt pga. vädret.

Nu har jag hur som helst göttat upp mig i sängen och hade tänkt sätta på en bra film. Frågan är nu... vilken?? Behöver filmtips för sjutton gubbar.




Regnet det öser ner, solen går upp och ner

Regnet började ösa ner för någon stund sedan. Fick stor lust att springa ut i Gummistövlar en ändå rätt varm dag i sommarkläder och gummistövlar.
Äsch, det får bli en annan gång.

Tidigare inlägg
RSS 2.0