veenus

Ihh, jävla stress... it hurts.

Mann... bin ich müde?

Jesus, känns som det finns sååå mycket att göra så man inte vet vart man ska börja. Ändå så är en hel del av dessa saker som "ska" göras inte ett måste. En dum grej som att skaffa växter i fönsterna - liksom en väldigt non-important sak, men ack så känns den viktig, eller behövlig, är kanske mer rätt.

Nu är iallafall näringslära-rapporten klar och inskickad. Om det kändes skönt att klicka på knappen "Lämna in"... nu skulle bara veta..

Ska, när det inte mer ser så regningt ut... bege mig in till byn och byta schyyyykäääl mejd Ämhääliii, bekaus aj forgöt maj kiii jesterdaaaj und jätzt häben si meiinäääm kiiiis :) so.. jaaao :)

Nofing mår to saj than puss and haaaj :)

Såg precis klart filmen Trust.
Alltså om jag tänker efter så vart den nog inte så bra, men den var ju helt klart värd att se med tanke på att det är ett viktigt ämne.
Säkert många som råkar ut för sådant här och man har svårt att inse hur de kan bli manipulerade sådär.
Varför den kanske inte var så bra var väl mest pga. slutet, haha. Är slutet dåligt försämrar det hela filmupplevelsen för mig. Trist, men sant.
För övrigt handlade filmen väldigt mycket om att hon skulle inse vad hon varit med om och inse att mannen aldrig var kär i henne och samt en massa familjeproblem. Något gjorde att man inte kunde sluta titta på den, men ja, jag har ju sett bättre bilder och jag tror nog man kan göra en mycket bättre film där man tar upp detta ämnet.

Hey hopp!

Skolan är igång nu då ja. Känns väl helt okej förutom smärtan jag känner i nacken efter att ha burit runt på alla böcker jag hämtade idag. Måste verkligen fixa ett lås!
En sak som jag tycker är rätt coolt med att gå i kvar i gymnasiet (om vi nu ska hitta en sådan) är att verkligen få vara med om allt som har förändrats och även få vara med om den nya skollagen, som dessutom inte rör mig så mycket i nacken då jag är 18 år. Jag kan bara skaka på huvudet inpricip och skratta åt de stackars minderåriga.
Annars är det väl inte så mycket mer. Tycker faktiskt inte det är så himla roligt att vara en "Nygamling", som man kallar det. Inte alls faktiskt.
Fast (!) sen så gynnar nog mitt utbytessår mig även nu när jag är tillbaks. På rätt många sätt men till största del genom att jag inte är så fruktansvärt skoltrött. Känner mig faktiskt rätt peppad på att plugga och få höga betyg. Därför ligger jag just nu och klurar på naturkunskap B... jag vet inte om den kommer bli ett hinder för mina andra studier genom att det blir så mycket att göra... så ja, får nog klura klart på det snart.
Hur ligger det då till med matten? Usch! fast ändå, för tillfället (!) OK. Känner lite att min spärr har löst upp sig lite och jag känner lite "fan, det ska väl kunna gå ändå om jag bara ger mig fan på det". Två saker har jag nog till att säga till det där. 1. Så tänker säkert de flesta i början. 2. Vi får la se hur länge jag håller kvar i de tankarna. Puss.

Gjorde klart min första läxa igår - Idéskissen till projektarbetet. Lämnade in den idag och är väl nöjd med hur idén är för tillfället. Känns som det kan bli bra.
Snart ska jag påbörja min andra läxa i Naturkunskap B. Plugga in namn på olika material som behövs vid en laboration. Ex. provrör, degeltång,rundkolv och ca 20st andra roliga (läs tråkiga) material.

Ikväll runt 7 blir det promenaddags tillsammans med Malin. Hoppas på att jag kommer upp i mina 10.000 steg som sägs vara hälsosamt per dag, enligt min mobils stegräknare. På tal om det... herregud vilken träningsverk jag har idag i mina armar sen träningen på gymmet igår! Känns ändå bra. Motiverad för träning nu och hoppas på att den inte rinner ut i sanden som den brukar göra! Fast denna gången har jag i för sig en annan feeling om det, för det känns annorlunda. Det Robin sa om träning och hälsa sitter också och rullar runt i mitt huvud vart enda gång som jag blir lite opepp. Så det är ju tur det :)

Puss & kraaaaam!

(woha, kort hår jag hade där jämfört med nu!)

Älskade majsschnitzel!

Saknar Robin och kan inte sova. Sitter bara vid datorn och vill inte stänga av den så allting blir mörkt och tråkigt. Sova.. jo, det är väl härligt i sig, men jag vet inte. Inte sugen på det. Vill hellre ha han här. Känns som att sedan jag kom tillbaks... trots att det nu har gått veckor så börjar jag vakna till liv igen. Det här önskandet från de i tyskland "ich hoffe das du dich ganz schnell wieder in schweden einlebst" blev nog inte uppfyllt. Jag vet inte ens om jag försökte.
jag har mått bra, det vill jag inte klaga på men fortfarande så är det antingen det ena eller det andra jag inte hänger med på. Nu har ju i alla fall skolan börjat, och trots att jag inte gillar det så ger det väl mig lite mer struktur på mina vardagar.
Vet ni.. en rätt konstig känsla är att inte veta hur gammal jag är. Det är nog den som störar sig mest i mitt huvud just nu. Jag vet för katten inte längre om jag är "ung" eller "gammal" och vad som räknas till att vara de båda. Försäljare börja ringa mig, jag är myndig och ska alltså kunna vara vuxen och säga nej. Jag ska även bli behandlad som ett barn här hemma men sen helt plötsligt så blir jag ju den myndiga i huset och ska vara storasyskonet som föregår med gott exempel. Ja, jag var i för sig det med i Tyskland men där var det ändå skillnad på att vara storasyster eller storebror. Måste säga att jag tycker om att ta hand om mig själv och tycka om att man ses som man kan göra vad killarna gör... fan det blev sidospår nu.. men ja, hur som helst så det är bara svårt att få någon riktigt plats igen. Faktiskt nästan så jag vill gråta och nu när jag vill det så är här ingen här.
Jag tror bara jag har gråtit en gång sedan jag kom hem för att jag annars har omringat mig med minst en person. Då grät jag också just hos Robin för jag stod inte längre ut med att vara det äldsta syskonet i huset. Var fan hamnade min mittelplats? Det är så fruktansvärt tomt i huset och det finns ingenting jag kan göra åt det.
Vi blev i för sig en till nu i augusti men det ändrar inte min roll, den bara lägger på sig.
jag vill inte klaga, men det blir för mycket ibland. Jag har gärna småsyskon, absolut! jag vet bara inte riktigt hur jag ska handskas med allt just nu.
Många i min ålder har ju redan varit 18 också nu i ett år. Jag fyllde 18, ja, men det betydde inte att jag blev det direkt. Jag sågs ju inte som 18 där eftersom jag ändå aldrig var ritkigt "fri" pga organisationen. jag levde ju inom gränser eller vad man skulle säga och ifall någon försäljare ifrån sverige eller liknande ringde mig så sa jag bara att jag inte var bosatt i Sverige för tillfället. Nu är det en annan visa. Helt plötsligt är jag det - bosatt i Sverige. Allt ansvar kom tillbaks + 100kg till känns det som, och vem är det som ser eller märker det?
Knappt jag själv, tills jag sitter själv och funderar över hur jag mår. Det enda jag annars märker det i är mitt humör. Hur kunde jag bli sådär fruktansvärt lättretad? Har varit coollugn innan tycker jag och nu helt plötsligt är stubinen nerbrunnen på 1sek. Hatar det!!!! Det får mig inte att må bra, det får mig till att känna mig taskig, tråkig och som intejag.

Nu efter min lagom härligt hostattack ska jag sluta tjafsa, torka tårarna och näsan som rann och sova bort mina problem. I morgon blir det en ny,gladare och roligare dag med förhoppningsvis inga hostattacker. Puss på det.

Gónatt.

nej jag vet.. jag kommer inte kunna stänga av datorn än..

Ich habe angst. Eine grosse angst.. es fühlt sich an wie ich meiner deutsch vergessen habe oder bald vergessen werden(!!) ich will es nicht!! WIE(?) soll ich meiner deutsch noch behalten? ich spreche schwedisch und englisch auch jetzt, den ganzen tag. Ich verstehe immer noch sehr gut wenn jemand deutsch reden, aber sprechen ist anderes oder na ja, schreiben in diesem fall, weil ich nicht mit jemandem deutsch reden kannst. Es ist auch ungerecht dass die, die in Amerika waren, für ein Jahr, überall englisch reden kannst und allen verstehen sie.
Wenn ich in Deutschland war, wollte ich ganz oft nur Schwedich reden. Ich meine ich könnte alles was ich sagen wollte auf schwedisch sagen. Was ich nicht dort wusste, war dass ich eigentlich schon alles was ich sagen wollte auf deutsch sagen könnte. Wieso hatte ich denn keinen angst meinem deutsch zu vergessen??
Ich will nicht meiner detusch vergessen. Ich weiss schon dass meiner grammatik immer schlecht war und ist, aber ich finde es ein bisschen scheissegal ^^. Was wichtig ist, ist das ich meiner deutsch behalten kann! Ahh mann, es ist so schwierig jetzt..
Hm.. was noch? Oh ja... also, es gibt auf jeden fall eine gute sache mit die schulanfang und zwar... ich kann wieder deutsch im unterricht reden. Na ja.. gibt auch eine probleme.. ich muss schritt 1 und 2 prüfen... muntlich und schriftlich und ich weiss nicht wie gut es geht.. baaaaaaaaah, es war so schwierig detusch zu lernen ich kann ja nicht alles schon vergessen haben, oder????   es macht mir sehr traurig.
Es fühlt sich an wie dieses text hat sich eine ewigkeit gedauert... nicht gut!!!
hilfe?


Denke viel an euch und vermisse euch viel. Bis bald!
Guten nacht.

best thing you never had

börja skolan igen!!!

Danke Jule für den Tipp :D

 

I don't know if it is a good or a bad thing when someone thinks about you when they see the world cat. Haha!

Gissa vem som flyger idag? LARISSA!
Idag lämnar/lämnade hon Schweiz och befinner sig antingen eller befinner sig snart i Sverige. Gud vad nervös hon måste vara och spänd på allt!

Hennes rum är fortfarande inte riktigt klart och inte heller hennes cykel. Likaså är inte min cykel heller klar och inte har jag städat mitt rum heller.
En anna grej som med måste göras är att fixa om toaskåpen. När mamma tidigare sa att vi inte skulle ha någon så fyllde jag på med alla mina grejer. Bra där.. nu måste jag ta bort de igen och organisera om, haha.

status angående min förkylning: fortfarande halsont och hosta på natten (hoppas den går väck snart istället för att bygga på sig!!)

Nu ska jag kasta i mig frukost och göra vid mig. Ska ta tvätten och efter det (om Robin har kommit hit och är klar) åker vi till hans farmor och farfar och säger hej, hej och umgås litegranna.

Usch vad jag känner mig stressad över städning och cyklen. Pappa ssa i för sig att han skulle fixa den idag, så hoppas han gör det med. Vill dessutom att han fixar min med, haha. Vill inte gå till skolan när den börjar, hehe.

Mulan snarkar som en tant så ska knuffa till henne lite nu.

Kramis.

Dagarna går ut på att förebereda inför Ls ankomst. Det gör ingenting för jag är hur spänd inför det som helst!!
I förrgår hämtade jag upp en fåtölj och en säng till henne, tillsammans med mina föräldrar. Pappa har hållt på att måla rummets en vägg nu i någon dag och blev inprincip klar igår morse. Vi lät det torka och medan han satte upp lister åkte jag,mamma och Hampus till IKEA för att handla sängkläder och liknande till henne. När vi kom hem åt vi iKEA mat som mamma hade köpt med sig. Därefter började jag måla lite på listorna innan besöket kom.
Runt halv 5 fick vi besök. Vår referensfamilj, eller vad det hette. Det var trevligt och vi fikade på muffins och kex.
När de hade begett sig började jag och Robin att turas om med målandet av listorna. Mamma och pappa gick ut på en kvällspromenad och när de kom hem landade de i soffan.
Målningen tog lång tid och det hann bli mörk. Himla tur man började i rätt ände så att man hade ljus vid den sista biten.

Idag är det just nu lugnt. Jag vaknade och hade ont i kroppen så gick ner och satte mig i soffan. Robin kom ner efter ett tag och då åt vi frukost. Därefter klädde jag på mig, sprutade torrschampoo på skallen och gav mig ut. Träffade Malin och vi gick en lååång promenad. Kollade på min mobil som har stegräknare och den var på ca 6700 :) Inte illa!

Nu pausar jag och andas. Ska snart hoppa in i duschen och därefter är det tänkt att jag ska påbörja en rensning av garderoben i Ls blivna rum. Det lär bli jobbigt, vill jag lova.

puss.

Blir så rädd av hjärtat mitt. Idag har det gjort ont för många gånger, tycker jag och igår gjorde det med lite ont. Vågade dock sova i alla fall för tussi var där, men idag är det andra bullar, he-he. No tussi, no sleep. Nej, till att överdriva kanske men det är svårt att sova och det blir inte lättare av att jag är rädd att jag inte vaknar upp imorgon. HEJ HYPROKONDRI!!!
Om jag ska försöka tänka realistiskt så kände jag imorse att jag hade lite pytte ont i halsen och då kanske det är en förkylning på gång och när jag anstränger mig så reagerar mitt hjärta på det/blodet - vad vet jag? I går, eller ja okej, det är ju i för sig i förrgår nu, men ja.. då blev jag rent trött i hela kroppen. Kände att jag knappt kunde röra mig. Typ sådan influensa-känsla.

Jag vaknar väl upp imorgon som vanligt, antar jag för om det är något jag lider av så är det hyprokondri.

Gónatt :))

Känner mig så rastlös, men vet samtidigt inte vad jag ska hitta på. Sitter och väntar på svar ifrån L, men hon brukar heller inte svara fråns runt 2-3 tiden.
Känns som jag tittar på film då jag inte gör någonting och det vill jag inte mer. Film är bra ja, men man kanske ska leva i verkligheten ett tag och inte leva i någon annans liv/historia timme efter timme.

Vet ni vad det värsta är med? Känner mig typ hindrar från att göra något bara för att jag inte förstår hur det går till med bussbiljett och sen är det även med sjukt dyrt så känner mig typ fast i Svedala.

Hade varit kul att gå på tivoli idag, åka till ven och cykla eller vad fan vet jag. Vad som helst hade varit välkomnande. Sen kommer det ju in en annan faktor också.. vet ju att jag måste hjälpa till med annat här hemma nu och vill det med på något sätt. AAA, det är sådant jävla velande hit och dit så jag blir rent insane.

Amanda tvättade håret.

Du vet att du är svensk när du har en tendens att upprepa ett och samma ord flera gånger i rad. Till exempel säger du gärna ”Hej, Hej!” istället för ett enkelt ”Hej!”.

Jag var lyckligt omedeten om detta tills jag flyttade till London. Vanan att säga samma ord flera gånger i följd tog jag med mig när jag talade engelska, varför jag sa till exempel ”yeah, yeah, yeah, yeah” (snabbt, mer som ”jäjäjäjä”) istället för bara ”yes”. Mina engelska kollegor var rara nog att tycka att detta lät gulligt och började själva säga ”yeah, yeah, yeah, yeah”.

Nu hade jag redan lagt mig av den norrländska vanan att säga ”ja” genom att dra in luft ”juuup”, annars kanske de hade anammat det också. Eller inte.

Ja, ja, det var det, det.

Tack Tack.

OjOj, vad tiden rinner iväg.

HejHej.

 

Källa: http://typisktsvenskt.wordpress.com/page/3/

Blev väckt av pappa idag för att han tyckte att jag skulle läsa igenom papperna som hade kommit om L, so i did.
Har förresten hittat mitt favoritpålägg, eller vad man ska säga. Så frukost och lunch/mellanmål, när man har en liten mindre hunger blir lite godare nu igen, haha. Tycker fortfarande om ost men har förätit mig litegrann på den.

Annat nytt finns det kanske inte direkt att berätta om nu. Städa rummet ska jag i alla fall göra idag på mammas kommando eftersom hon vill att det ska se bra ut när en sådan kontrollerar dyker upp, haha. Ja, jag förstår ju tanken och jag vill inte heller visa upp mit rum stökigt, men vad jobbigt att städa! DOCK... så är det faktiskt inte så stökigt som det brukar så det blir inte så väldans mycket att städa heller.

oh en annan grej... gud, snart börjar skolan!! Me do not want tooo, aber what to do, ne? nichts.

pussen kramen

Nu äntligen!
Den 13 augusti anländer Larissa ifrån Schweiz till oss! Det ska bli så himla kul!
Först blev jag såklart jätteglad när jag fick höra det, men sedan blev jag ta mig katten nervös. Nervös för att det verkligen är på riktigt nu. Jag vet ju om att hon med är jättenervös... såklart. Men jag tror med att det är tillåtet att vi är det.
Hon stannar inte mer än 2 månader men på 2 månader kan man utbyta en hel del.

Till helgen blir det alltså till att städa och göra i ordning hennes rum!

Härmed inför jag alltså en ny kategori som ni senare hittar under utbytesår -> välkomstfamilj

Moin, moin!

Igår var väl en bra dag. Egentligen var annat planerat men man kan ju inte räkna med oförutsägbara händelser.. tyvärr!
I lördags var vi på bio och såg pirats of the carribien. SKITBRA! sen när vi kommer ut och ska åka hem, gissa vad som händer?.. Bilfan startar inte. Den hörs liksom bara, det är precis som den aldrig riktigt nodde fram till det där som gör att den börjar brumma  - motorn med andra ord, hehe.
Så jag ringde mina föräldrar och de kom dit och testade ifall det var batteriet, trots att de inte trodde det. Men ett försök var det värt. Det var ju inte det då heller förstås så vi åkte hem i deras bil.

Igår så fick vi stiga upp tidigt för att komma in till en lugnare trafik i Malmö. Där klydda det litegrann med eftersom en anledning som jag inte kan nämna här, för den är olaglig x) och sen för att det ytterligare skulle vara olagligt att köra med mamma och pappas bil för att bärga Robins eftersom det är världens pansarbil och väger enormt mycket mer än vad vår bil får dra, haha.
Nå ja, Robins mamma och pappa var redan i stan i alla fall, eftersom de tömde mormor och morfarns lägenhet. De fick göra det klart och jag och Robin gick runt lite i stan. Gissa vad jag köpte....


RULLOR!!! :DDD + handledsskydd!

Efter den lilla roliga händelse blev det att återgå till bilen. Robin satte sig i förarsättet och jag och de två andra puttade ut möget från en parkeringsplats till typ låångt! sen bärgning då. Tog lagom långt med tid. Puss på den.
Runt åtta blev dagen fin igen då vi körde med rullorna längst havet x') och förutom huvudet så tog jag ett isbad i havet..mysigt :)..

Idag ska jag in till videoaffären, tror jag den heter och fota mig, precis som Hampus. Därefter kör vi till stan, tror jag.. vet inte var banken ligger, men vi ska till banken i alla fall och fixa Id och internetbank till mig och sen något annat till Hampus.

KRAM!