24 besökare idag såg jag på min statistik och jag brukar typ ha tolv.. ehm.. vad hände där?
Aja, spelar inte så stor roll, blev bara lite paff.

Vad har hänt idag? och hur har jag mått idag?
Vad jag kan minnas så har jag mått helt okej! Visst, det finns ju delar (såklart) som jag fortfarande saknar med och i Sverige men samtidigt så trivs jag här så det gör i alla fall så man slipper gråta och låta det man saknar ta över helt i känslor. Något som dock flyger runt i mina tankar är att om jag skulle berätta detta för någon random människa om vad jag gör.. lämnar det trygga i Sverige och åker till ett främmande land med främmande språk så skulle de flesta säga att "guuud vad modigt, det skulle jag aldrig våga! tänk om de där hemma inte är kvar när du kommer hem? och ett förhållande.. gud så uteslutande. det fungerar ju bara inte! då måste ni göra si och så... så och si"
Enstaka personer skulle säga "fan vad coolt! detta blir det bästa året i ditt liv.. de där hemma stannar nog kvar och förhållande.. vi ser hur det går" - detta kommer då från de flesta andra utbytesstudenterna.

Jag säger: Coolt, läskigt, hemskt, spännande, uppnå mål och leva livet men inte glömma vem man är och vad man alltid har stått för. Jag säger även att de som är värda något stannar kvar och om inte så jag har jag i alla fall världens bästa familj & bästa vän <3
Och om förhållande.. Ingen som inte är med om detta fattar. Jag lovar! Jag trodde jag hade en tanke om hur det skulle kunna bli. Det blev nog inte sådär direkt. Det blev rätt mycket mer än vad man hade kunnat föreställa sig. Man kämpar ständigt med frågorna vad som är rätt och fel. Ska man höra av sig, ska man inte? ska man deppa, ska man inte? Jag ska försöka förklara, men som jag sa.. är man inte med om det är det svårt att förstå det på riktigt. Man vill hela tiden höra av sig men samtidigt så vet man att hela tiden inte går eftersom jag åkte av en andledning men att höras av varje dag? ja, varför inte? Det gör en bara gott att få veta hur den andre halvan mår. För vem kan må bra när den som håller om ens hjärta inte mår bra? Jag anser att ifall jag inte är kababel till att ta hand om mitt eget hjärta här borta så är detta inget för mig. Men jag tror ju att detta är något för mig, så det är ju fingemang, hihi :)
Och det här med att deppa. Vem vill deppa? Ingen! Men i detta fall blir det så konstigt. För samtidigt som du inte vill så känns det läskigt ifall du skulle tappa känslan av att sakna (deppa över saknad). Detta gäller i för sig inte bara i förhållande!!

Aoup, det var väl lite sådär småtankar nu på kvällskvisten för min del, hehe x)

Idag har jag förresten varit på cirkus! Bilder kommer upp på facebook!

Gó natt! <3

---

Amanda