Jag sitter såklart på den fina titeln att vara våg, vilket gör att jag äger förmågan att ha sidor som motsvarar varandra i många fall. Samtidigt som jag kan vara intelligent så kan jag även vara väldigt naiv. Med det sagt vill jag komma till att jag egentligen har alla de där bra egenskaperna som i sådana här situationer helt enkelt inte lämpar sig, fast samtidigt gör de kanske det - bara det att det blir jobbigt för mig att veta hur jag ska bete mig. För hade jag inte haft många av de karaktärsdragen så hade jag kanske skapat stora konflikter istället? och det är ju det jag minst av allt vill.

Nu tappade jag av mig lite i det jag ville säga men hur som helst så är det så att inte nog med att en del av bakgrunden till hela "Problemet" spelar roll för mig utan också faktan om att varje människa vill ju att andra ska se dem på ett visst sätt - på det sätt som gör deras unika jag. Därför handlar man ett visst sätt och beter sig efter vad antingen hjärtat eller hjärnan säger. Att uppfattas för någon jag inte är, är hur jobbigt som helst för mig, och det är det som händer när jag försöker vara formel. Då känner jag att jag låter väldigt bestämd, påstridig och i sin tur blir det en allmänt jobbig Amanda jag ser. Även ifall att de är bra egenskaper så är de inga egenskaper jag känner mig bekväm att förknippas med. Sen när blev jag en vädligt bestämd person? nehej du, det har aldrig tillhört min karaktär. Jag har ju dessutom alltid tyckt det har varit jobbigt när någon försöker tvinga den egenskapen på mig och verkar besvärade över att jag inte handlar snabbt eller att jag ofta kan säga att jag inte vet, eller att det inte spelar mig någon roll. Huvudgrejen där i det hela är att många missar att det finns de som ofta kan säga "vet inte" - trots att de vet, eller de som kan säga att "spelar ingen roll", när det egentligen gör det. Jag säger inte att det aldrig händer mig, för det gör det, men många gånger då jag säger att jag inte vet - då vet jag inte heller. Likadant med när orden "spelar mig inte roll" lämnar min mun - då spelar det mig inte någon roll heller. Det tar många som att "men våga säga vad du tycker då!" Det är ju inte det att jag inte vågar, jag lämnar bara beslutet till någon annan som kanske vill ta det och vill den inte det så finns det ju andra sätt att komma på hur man ska göra. Kanske inte lika snabbt men varför började man t.ex. att dra lott någonsin?

Oj.. snubblade iväg igen.. blir lätt så när jag börjar skriva om det inre, hehe.. Nåja, kan väl säga en sak till om det där med mejlet till läraren.

Jag har ju uppfattas som bestämd och sådär nu inför honom, vilket jag tycker är jobbigt och eftersom jag har andra karaktärsdrag som empatisk, sympatisk, förstående, och liknande, så blir detta en krock. Jag säger inte att man inte kan vara bestämd samtidigt som man kan vara empatisk!! Bara det att är man bestämd så tror jag att man lättare kan kontrollera hur hjärnan ska fungera och välja ut det som är viktigast att få med i meddelandet. I sådana här lägen vill dock mitt hjärta tala vääääldigt mycket och när jag vet att läraren inte har haft det så lätt på senare tid så spelar det roll för mig, trots att det inte ska. Istället bör jag bli förbannad på att ens drog upp det som ursäkt, men jag kan inte det.

Jaja, meddelandet tog nog mer än 1 halvtimme att skriva, men nu är det i alla fall skrivet och jag tror det blev bra. Nu börjar mörkret redan falla och jag undrar lite vart dagen tog vägen.. äsch, nu blir det nog film :D

Puss