Halloj,loj!

Nog hade jag rätt.. det var en urinvägsinfektion. Inte nog med det så fick jag ju ont i halsen, så nu är man si sådär halvkry. Lagom, säger jag!
Gårdagen var en rätt fin dag :), först städade jag och packade om lite i min resväska, kollade min packningslista och påbörjade en lista om vad som finns kvar att göra. Sen städade jag nästan klart. Jag ska bara byta örngott, damsuga och damma litegrann. Vid tio över ett tiden så mötte jag upp Olivia vid bussstationen och vi gick hem till mig. Pratade mycket och hade väldigt trevligt som vanligt! Jag fattar inte hur det kommer sig att jag är så sällan med henne! Mot kvällen hade vi andra planer så hon tog bussen hem runt 5 tiden och jag började mixtra med min nya dator och kamera! wihoo! tråkigt nog så skulle batteriena ladda i x-antal timmar, så jag kunde inte göra så mycket än att läsa manuallerna.
Robin kom hem till mig efter han hade jobbat och efter han hade ätit och fräschat upp sig litegrann så åkte vi till Christian, där även bästis och Philip var :)
Vi spelade Tekken 6. Jag vann aldrig, men jag var i alla fall inte långt ifrån båda gångerna. Sedan såg vi "Repo men", lagom blodig film och konstigt slut, men den var rätt okej ändå.

Så för tillfället har jag sagt "hejdå, vi ses om ett år" till 2 pers. - Amanda & Olivia.
Idag ska jag säga det igen till Robins föräldrar.

Angående att jag åker om inte mer än typ 4 dagar (eftersom jag åker väldigt tidigt på fredag) så vet jag knappt vad jag känner. Någonstans känns det som att det inte handlar om ett år, som jag är borta utan typ 2v. Men icke! När jag börjar tänka på resan dit, första skoldagen, skaffa nya vänner, bo hos 2 okända familjer, inte kunna deras språk eller humor, ja, alla dem utmaningar och känslor som jag kommer att få uppleva, det är då jag undrar vad satan jag har gett mig in på.
Man hör från många håll att man är så modig hela tiden och att de inte skulle ha vågat det. Men shit.. jag är inte modig, tänker jag. VAD HÅLLER JAG PÅ MED?

Jag har i alla fall Skype sen ett bra tag tillbaks, fast att jag aldrig har använt den mer än en gång.
Skrikochpanik, heter den. Feel free to add!