God morgon eller god middag på er. För mig är det i alla fall morgon, då jag precis vaknade o.O.. typ.

Igår var det avskeds- och välkommenfest. Disa, den jag mest av allt ville ha där kunde inte komma pga. att hon hade mycket att göra inför sin resa till Italien tidigt idag. Det betyder alltså att hon och jag inte kommer att träffa varandra nu på ett bra tag.. fy kattsen!
Nåja övrigt om dagen var så att jag vaknade upp, faktiskt rätt tidigt (vilket var rätt konstigt med tanke på att jag var upp till kl. 3 och pratade med Jorun) och började pyssla med min bok. Efter ett tag tittar Lenni in och börjar bygga någon sak. En tvättkorg som skulle hänga i luften typ. Haha.. han har idéer den.

Skypade med Emelie strax innan två tills de första gästerna dök upp. Då gick jag ner och pratade lite med de. Birtes pappa... haha, vilken rolig prick den är!!
Hur som helst så var det trevligt och vi satt och åt jordgubbar, tårta och kakor. Lite midsommar sådär i Efterhand, haha. OOOH ja, det påminner mig att lägga upp lite bilder från den lilla "fest" jag fixade till i tisdags.
Hur som helst så dök också ett äldre par upp ifrån Amerika. Mannen var kollega till Kai men alla kände de eftersom de har bott hos den, eller i närheten från de när de har varit i USA. Så då fick Jorun chansen att prata lite engelska :) Så glad hon var, haha!

tio minuter över 7 dök "överraskningsgänget" för Jorun upp. Jag visste det redan. Vi välkommnade alla och sen satt vi oss ner och åt. Halv åtta ungefär kom två person till som jag kände. Den ena är min vän och jag var såklart glad att hon var där men det var så stelt för hennes värdsyster kände jag inte och jag förstod inte varför hon ville följa med för att säga hejdå eller välkommen, då hon varken känner mig och Jorun och är riiiktigt blyg. Såg ut att vara jättejobbigt för henne. Så jobbigt så jag själv nästan kände mig illa till mods, hähä. Vet att det även är taskigt att kanske tänka så men jag ville ju även prata lite så "ensamt" med Manon och visa henne mitt rum och så och jag tyckte det blev rent jobbigt för jag visste inte vad jag skulle göra med henne. Självklart bad jag henne följa med oss vart vi än gick men fick aldrig känslan av att hon egentligen ville vara där. Så ja.. skumt var det. Dessutom vet jag att de två inte kommer bra överrens och det kändes som sagt som bara konstigt och för för många gånger i mitt liv så stod jag åter i mittlen. Pratade med båda medans de typ pratade en och en med mig. Ahh. Störigt typ.

I slutet av kvällen så var det någonting som var i rörelse och jag blev typ nervös. Kände att någonting var i luften. För Jorun bad Janne att gå upp och kollade med en sådan viss blick och sedan pratade de andra med varandra och jag bara "vaaa??" så de bara: nej inget och log. Ahhh, och när jag vet att det finns någon såkallad överraskning eller liknande för mig och att jag bara ska vänta ut den sådär så blir jag jättenervös. Haha! Tycker det är jobbigt att alla ska titta på just mig och se hur jag reagerar för det jag får av de. Fattar ni vad jag menar?
MEN det jag fick var en t-shirt där de hade skrivit några ord på framsidan och baksidan. Blev alltså ingen större sak av det fast att alla var tysta men jag tackade för den och sa att de hade de gjort bra och lite sådan  trams, haha :)
Därefter sa vi hejdå till alla förutom Janne och Ingas kompisar och när jag kom tillbaks in i rummet så kom nästa överraskning. Mindre rolig dock. Där satt Lenni i fåtöljen som jag precis satt i och grät. Alla tittade på han och sen på mig och Kai viskade typ att det var för att jag snart ska åka. Vilket då i sin tur betyder att jag skulle trösta han. Och jag kan inte sådant. Jag är världens sämsta tröstare. Jag lovar!! Hur som helst så drig jag han upp ur fåtöljen, vilket förresten måste ha sett väldigt kul ut eftersom jag inte har några muskler, så det såg ut som jag kämpade med en livlös människa eftersom han inte direkt hjälpte mig, hehe.. de andra skrattade åt något med och jag vet inte om det var åt han,mig eller oss. Bryr mig inte heller.
Satt mig ner med han i fåtöljen i alla fall och började med själv direkt lipa. De andra satt fortfarande och skratta. Kai satt och tittade på oss med en sorgsen min och vi satt och grät i armarna på varandra. Jag sa inte ett ord för jag kunde inte hitta något som skulle ha tröstat. "det blir bra igen ska du se?" nej, låter ju bara dumt.
Han reste sig upp i alla fall efter ett tag och sedan gick jag, Birte och Lenni upp för att säga godnatt till han. Han bytte om och borstade tänderna och under tiden stod jag och kramade Birte.
När han kom tillbaks la han sig i Birte och Kais säng och jag kramade till han och gav han en puss på kinden och Birte sa "det var kärt från dig". haha^^
Sa godnatt, gick in på toan och torkade lite runt ögonen så att där inte var någon mascara. FAAAN, jag vet att det låter flickligt men för första gången anävnder jag mascara på månader och så ska jag gråta och så var det med förra gången jag hade på mig det. Ska aldrig ta på mig det mer, haha. Nej, det ska jag visst, men ja..

Gick ner och satt mig sen igen, fortfarande med tårar i ögonen och då forsätter Kai att prata om att Lenni och jag var mycket ensamma tillsammans på eftermiddagen och så och det gillade han väldigt mycket säkert och jag bara "jag med.." och så fylldes ögonen igen så jag var tvungen att kolla upp i taket så inte de började rinna, haha.
Sen så var det med tid för kärleksförklaringar. Han sa att de alla älskade mig och jag sa att jag gjorde destamma tillbaks, sen sa han något ting till fast det hörde jag inte för nu störde det mig att alla satt och glodde på oss. Frågade varför och de bara "men det är så sött!!". Jo förvisso, säkerligen.. men jag klarar inte av att vara den som för konversationen högst bland många folk. Ickeee :)

Blev ett långt inlägg där och utan bilder. Kul ifall ni ville läsa allt men det hade ni inte behövt, haha.
Fast ni behöver i för sig aldrig läsa. Skriver allt för min egna erinnerung.
Så ähm.. idag ska jag träffa Manon vid halv tre :)

Pussss.