Tillbaka till startsidan

1. März 2011 - Deutschland

YES, YES, YES!
Det är äääääääntligen Mars!! Som jag har längtat efter våren! Jag vet att inte vädert förändrar sig bara för att det är första dagen på vårårstiden - men det är helt enkelt så att det bara är vår. Det gör mig glad. Det är typ min sista årstid här eftersom jag är mindre än halva nästa årstid här.
Förstå mig rätt nu! Jag trivs här, men jag ser framemot att komma hem.
Kommer komma till det lite senare i mitt inlägg..

Idag hade vi en utflykt med alla 10:o klassare. Vi reste till Bremen (tog 2h) och mitt huvud höll på att sprängas på kuppen med alla tunnlar och pga. vädert. Framme i Bremen besökte vi Klimahaus. Där dog mitt sprängda huvud när vi gick igenom olika "världar" - temperatursskillnader och ljus i olika färger och i olika mängder. Fy fan.. och min väska var inlåst så kunde inte ta en ipren. Det var inte kul!!!
Rätt imponerad av klimahuset, men samtidigt inte.. jag trodde lite mer om det, men när jag tänker efter så var det väldigt väluppbyggt och därför är jag imponerad i efterhand.. kan säga att jag hade svårt att koncentera mig med huvudvärken - speciellt i slutet, men jag gjorde mitt bästa.
Jag höll mest ihop med Isi, Leah och Annika. När vi var på vägen hem snappade en tjej upp mig som tidigare hade pratat lite snabbt med mig tidigare. Hon och jag pratar om väldigt mycket, speciellt om utbytesår (hon var i australien i ett halvår). Jag måste säga att samtalet gav mig oehört mycket. Jag har liksom kännt mig lite ensam med känslan av att se framemot att åka hem. Man hör från de andra utbytesstudenterna mestadels något i stil med "Oh nej, bara t.ex. 5 månader kvar!!" och själv känner man mer "Yes, bara 5 månader kvar!". Det betyder inte att jag hatar det här eller att jag ogillar det här. Det är mer det att jag vet nu vad jag har i Sverige och jag vill tillbaks och leva det livet för jag har lärt mig att uppskatta det på ett annat sätt. Året här kommer jag troligtvis att sakna, det vet jag om, men om jag ska lägga det i ett av livets fack, så vill jag ha det i facket "en av de bästa erfarenheterna". Mer behöver det inte vara, jag behöver inte vilja flytta till Tyskland igen och studera eller bo. Men hälsa på mina andra familj kommer jag absolut vilja göra, för de kommer alltid att vara med mig nu och jag vet att jag alltid är välkommen tillbaks!
Jag vet inte hur jag mer ska förklara det, men vad jag i alla fall vill ha sagt är att jag ser framemot att det snart bara är 4 månader kvar och nu i Mars börjar tiden ticka. Mycket kommer att börja hända nu. Bla, lov, hemkommande personer som var i utlandet, resor,  *hemligt för allmänhet men nära vet vad jag ser framemot snart i mars <3* och ja, sådant!

I s-bahn på väg mot sülldorf satt jag bredvid Emilia, vars mamma är svensk och en annan tjej. Vi pratade väl skillnaden mellan svenska och tyska mest och sådär. Härligt att få prata svenska igen på det sättet. Härligt att den andra tjejen bad oss prata tyska för hon inte fatta, VÄLDIGT HÄRLIGT. Förstår ni min lilla skadeglädje? trots att denna tjejen aldrig har gjort mig något x)?

Na ja... sammanfattat har dagen varit bra. Desstuom har jag varit ärlig idag och inte bara gått på automaskin när folk frågar "har du mycket vänner i skolan?" eller liknande.
Dumma huvudvärk bara.

Ska ta en ipren nu, sen skype, sova, sova och SOVAAA.

Godnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback