18. Juni 2011 - Deutschland

Gud vad konstigt jag mådde idag! Det kom typ från ingenstans. Jag antar att det är jag som är i full gång hela tiden och sen vet jag att jag idag måste iväg till Flensburg själv med tåg. Alltså jag vill dit och jag vill segla imorgon men jag är typ så fruktansvärt trött och känner att jag knappt orkar det.
Så ja, jag hade precis sagt hejdå till Disa i tåget och hoppade av i Altona. Hon åkte vidare till Hauptbahnhof. Redan då kände jag lite sådär, fan vad jobbig-känsla. Visste att det var sista gången vi träffades under vårt utbytesår bara "sådär". Nästa gång vi träffas så ser det annorlunda ut. Då är Jorun för det första här och det är nästa lördag då vi har välkommen- och avskedsfest. Då blir det lite mer sorgligt.
Nåja. Gick iväg till Buddni och började trycka ut bilder. Blev småsnurrig, svimfärdig och varm. Hade också ont i magen. SÅKLART... Jag sägert det bara... det händer mig ALDRIG, verkligen aldrig. MEN idag såklart. Idag när jag mådde dåligt och bara ville ha ut några foton så fort som möjligt. Fick t.om. sluta välja ut fler för jag mådde så dåligt.. ja då börjar maskinen klydda. Får kalla på hjälp.. tar ett jävla tag. Maskinen är fixad och den trycker ut en ny bild så biträdet går iväg. Sen kommer inte nästa bild ut. Springer runt i hela affärer och letar efter någon som kan hjälpa mig så fort som möjligt med den förbannade maskinen men hittar ingen!!! Tillslut så ser jag att den ena kassörskan har inga kunder så jag frågar henne snabbt om hjälp, men hon klyddar med och har sig, tycker jag. Hon måste ringa på någon annan, säger hon. JA MEN GÖR DET DÅÅÅÅÅ. Det tog med ett fint jävla bra tag tills den biträdet kom igen. Inte nog med det. Hon kunde inte fixa det, så hon sa att jag fick göra om mitt kollage igen. Jag bara... tack som fan. Kunde ju inte heller låta det vara. Hade redan sedan de tidigare fotona/kollagen fått ett kvitto uttryckt.


Jaja, nu är jag pisstrött och ska nog sova en liten stund eller sätta igång en film.
Btw. Var ju och bowlade igår med Manon,Disa och Andrew. Manon var inte med på bowling dock, hon åt bara med oss för sen fick hon dåliga nyheter och var tvungen att åka hem. Förutom det hade jag en toppenbra dag igår.
Avsked ifrån Andrew dock.. så jävla konstigt.

haha gubben i bakgrunden high-fiva mig när de lämnade stället, haha. OH JUSTE,, jag var faktiskt jävligt bra igår på bowling. Så bra har jag nog aldriiiig varit!!! TVÅ strejkar. den ni! o.O

they said that the train will termined and we all went crazy

Catch the moment



17. Juni 2011 - Deutschland

Alltså klockan 4 ska jag träffa min kontaktperson med Birte är det tänkt, men jag tror hon har glömt bort det... så vet inte hur det blir med det. Har försökt ringa henne, men ja,om hon inte snart ringer tillbaks så får jag ta och ringa min kontaktperson och säga att det inte blir så mycket mer med vår träff idag, haha.

Det blev inte heller så mycket skola idag. Det var Abi-strejk, hette det. "studentstrejk". Alla de som snart ska ta studenten sprang igenom skolan och hämtade ut alla på skolgården. Där gjorde de lekar med lärare och elever, drack vin hit och dit, kastade runt vattenballonger och sprang runt med vattenpistoler. Lagom galet sådär. Slapp alltså lektioner. Alltså hade jag bara första lektionen lektion och sen efter ett tag gick jag hem.
Nu har jag suttit och arbetat med mitt projekt i timmar och ska snart hoppa snabbt in i duschen och ta mig ner till Blankenese.

Ikväll träffar jag andra utbytesstudenter och inatt sover Disa över här. Imorgon blir det Flensburg!


juste.. studenterna sprang runt och målade alla på kinderna eller i pannan med läppstigt. Det står: ABI - 11

The rest

- Shortsen och den rosa toppen som sticker fram under linnet


- halsduken och t-shirten.


+ en svart klänning som inte gör sig bra på bild idag.




Vet ni? att åka till Ikea tar ett jävla bra tag! Bytade s-bahn två gånger, alltså åkte jag med 3 olika tåg. Sedan plus buss. Missade den bussen som skulle parrera så bra, eftersom jag gick fel, så fick vänta på den andra i ca 20 min.
Vägen hem kändes snabbare, fast det var den inte egentligen. Fick i slutet också vänta på s-bahnen i 20 min, fast då hittade jag på annat och göra de 20 minuterna.
Måste rusa. Ska göra sport med Jule nu.

Förresten så träffade jag nano på stationen av ren slump. Skumt när sådant där händer!

15. Juni 2011 - Deutschland

Idag åker * hem.. Hoppas resan går bra!!
& Farväl efter farväl dyker bara upp här hela tiden. S.å j.ä.l.a. s.j.u.k.t.
Tilläggas kan ju är halva juni har gått när denna dagen är slut. Det betyder 15 dagar kvar med värdfamiljen! 15 Dagar kvar som utbytesstudent i Hamburg!
Sen är det ju läger i 5 dagar.

Fick ett mejl ifrån YFU för någon dag sedan om utbildningar man kan ta och engegera sig i deras organisation och först blev jag intresserad av att bli fadder, men får tänka över det lite mer.
Jag tänkte ju bara på det roliga med att bli fadder, men det finns ju faktiskt en hel del ansvar i det där med ifall det verkligen skulle finnas problem. Jag behövde knappt kontakta min eftersom jag inte har haft några värdfamiljsproblem. Därför glömde jag bort den "riktiga" uppgiften.
Att välja att bli fadder betyder ju att man får stå kvar där och argumentera mellan familj och utbytesstudent när de har problem. Alltså man får stå mittemellan. Jag tror det hade passat mig rätt bra eftersom jag är diplomatisk men vi får se.

Idag är jag ledig ifrån skolan så hade tänkt sticka iväg till IKEA och även trycka ut foton.


haha hampus, din min där och väskan xD!!

Primark - billigt och bra, det är så det ska va'





Köpte lite annat med, men orkade inte ta bild på det. Väskan är i alla fall framför allt tänkt till skolstarten i höst och ballerina skorna, ja... till den härliga svenska sommaren? haha.
Tröjan digga jag mest bara för att jag tycket om den farfar-tröjs-stil-modellen.

14. Juni 2011 - Deutschland

Får jag lov att skrika nu?
Får jag lov att gråta nu?
Får jag lov att hata nu?
Får jag lov att känna mig som luft?
Får jag lov att lägga mig ner på golvet och ge upp?
Får jag sluta tro?
Får jag sluta hoppas?
Får jag sluta vara positiv?

Kan jag skrika nu?
Kan jag få gråta nu?
Kan jag få hata nu?
Kan jag få känna mig som luft?
Kan jag få lägga mig ner på golvet och ge upp?
kan jag bara få andas och bara få vara?
Kan jag ge bort min tro?
Kan jag sluta hoppas?
Kan jag bli tillåten att inte vara positiv?

Får jag lov att göra mig hörd från min negativa sida?
Eller kan jag inte prata mer då?

För jag vill inte gråta, jag vill inte känna mig som luft, jag vill inte vara negativ och jag vill inte ge upp tro och hopp och fyllas av hat.






11. Juni 2011 - Deutschland


fan vad lång du har bliviiiiit!

hihi, södenosar :D



i ingemansland?

adjöken lökeeeeeeeen
&
GODNATT

new nails


Was noch?

10 juni:
- Träffa Annika 18.15, äta, snacka och fixa naglarna.

11 juni:
- planer med Familj

12 juni:

- planer med familj
- 15 månader med Robin

13 juni:

- Heidepark (nöjesfält) med utbytesstudenter

14 juni:
- Primark i bremen med Annika och hennes vänner

15 juni:
- ledig från skolan
- träffa K och J (dubbelt överstruket, som alltid)
- sport und spass mit Jule

16 juni:
- inga planer

17 juni:
- Träffa kontaktperson över en glass (blev inte av)
- därefter träffa Manon och träffa andra utbytesstudenter och ha avsked

18 juni:
- Flensburg (sjuk och dåligt väder)
- sova över hos oma und opas

19 juni:
- segla!

20 juni
- sportfest i skolan
- handla inför midsommar


21 juni:
- midsommar

22 juni:
- Leah (blev inte av)
- göra i ordning inför Joruns ankomst (blev inte heller av, jag mådde inte bra)

23 juni:
- JORUN!

24 juni:
- ledig
- konstutställning
- teater
- stan med Inga, Janne och J&J.


25 juni:
- avsked och välkommstfest

26 juni:
- sport und spass med jule och jorun?
- vara med Manon

27 juni:
- klassresa

28 juni:
- klassresa

29 juni:
- klassresa
- skolavslutning

30 juni:
- familjedag

1 juli:

-resa till yes

2 juli:
-yes

3 juli:
-yes

4 juli:
- yes

5 juli:
- yes
-åka hem!




10. Juni 2011 - Deutschland

Min dag:
Vaknade och var lite sorgsen.
Började tvätta och städa, vilket inte gjorde det särskillt roligare egentligen, men behövde inte tänka så mycket på sådant som jag annars hade tänkt på då.
Packade klart en resväska och i den andra har jag nu bara kastat ner saker som jag ska lägga i ordning senare.
Vittvätten hänger på tork. Strumpor ska ner i resväska nr. 2.

Ska fortsätta med min tackbok senare och även min egna Hamburgbok, som är till mig själv. Fast det gör jag inte idag.

Nu till dagens mest patetiska. Antar jag. Jag tänkte att.. nej min skä. Nu har jag hela dagen städat och kände därför mig äcklig och jag tänker inte känna mig äcklig idag. Inte studentdagen. Så jag hoppade in i duschen, sminkade mig, satt på mig en ny tröja+öronhänge och jag blev faktiskt gladare och tidpunkten 16.00 kändes inte så jobbig. Så det stämmer väl lite att kläder kan få en att må bättre eller sämre.

Så här har ni. Amanda på Nisses studentdag. På Emelies studentdag. Vi kan väl säga att jag klädde upp mig för att gå till din student idag. Nu är jag inte där i egen hög person, men ändå :)



Kramar


9. Juni 2011 - Deutschland

Då välkommnar vi det tredje, dystra inlägget på rad nu dåja. Välkommen...

Egentligen har inte dagen varit så dyster, utan det är mest för att jag är ledsen nu som att det kommer låta mer dystert än vad det är.
Hur som helst så hade vi sport i morse och det en av de bästa sportlektionerna hitintills till och med! Inte dåligt, det inte. Fast två dåliga grejer:
1. tanken kom in att igår gjorde någon studenten, just nu-idag tar någon den.. och imorgon kunde jag ha varit en av de...
2. EN IDIOT! Jag antar att han hade en sjukdom, men jag tilllåter mig ändå att bli förbannad. Han har ingen som helst rätt och stå och klaga på alla och skratta åt de när de gör något fel och sen typ att han då är den bästa. Dessutom fick han sådan utbrott. Så adhd, eller något sådant skulle jag gissa på med en nypa uppmärksamhetskrävande. Egentligen, helt ärligt, så hade jag velat ge han en fet smäll på käften men det gjorde jag inte. I Sverige, när jag har samma känsla så kan jag i alla fall bli rapp i munnen åt de odrägliga. Fast nu hade jag ingen lust att börja kommentera han för då kommenterar han bara tillbaks min tyska och det hade inte underlättat situtationen för då hade jag nog fan slått till han och själv blivit kallad adhd-barn min sista tid här. Så det ända jag sa, för jag var tvungen att säga något. Var:
lugn! det är bara ett spel!
och ni tror inte den jävlen ska ta det bokstavligt och börjar sabba mer för sitta lag och säger som om han vore 5år. Jag måste vara lugn.
Tillslut blev jag trött på det med och sa: jaaa, vi har hört det nu! men han hörde inte mig. satans.

I pausen träffade jag på fransiskan. Jag tycker om henne mycket, men jag förstår inte varför hon står så nära, när vi pratar :P?
Har hört att fransmän liksom hälsar med massa pussar och sådant på varandra och liksom ja, efter första gången vi hade pratat med varandra så kramade hon om mig nästa gång vi sågs. Så jag antar att de ligger i deras "natur". Fast fransiskan på yfulägret... hon var ju inte så :P? fast nu har hon ju inte varit här i 2månader som den på min skola, så hon kanske har utvecklat sig lite mer till en "tysk", haha.

Nå, ja. Sen hade vi bild. Tråkig uppgift, precis som den tidigare vi hade.
Fick dessutom 4--- på min förra bild. Och som ni förstår själv så kunde hon ju likabra ha sattit en femma men hon ville bara markera att det var en riktigt, riktigt dålig fyra av någon anledning.
Jag frågade lite angående hennes val där med 4---. Och då sa hon att hon tyckte bilden var tråkigt. Jaha ursäkta mig fröken. Din uppgift var inte mycket bättre. DEN SÖG. Ahhhh. Blir så jävla agressiv nu för tiden. ELLER alltså, jag säger det ju inte till de såklart.
Sen drog hon då igång om att vissa människor födds med gåvor och det gjorde jag då eftersom jag är så kreativ och blablabla. Jaha.. så det var där det låg. Bara för att jag för första gången inte gör något toppenarbete i bild så ska hon dömma mig hårdare än de som alltid gör ett medelmåttigt. Är det rättvist?!?! Sen när fan blev ens fördelar till ens nackdelar liksom?
Får sådan lust att sabba nästa bild nu med. Får ju dessutom ändå en 1:a (MVG) i betyg.

Tyskan blev inställd så cyklade hem och började rensa bokhyllan. Tog en jävla tid men nu ligger det mesta som ska packas ner därifrån på skrivbordet och bokhyllan är klar och färdig att lämnas.

Var även på cirkus idag där Lennarts skola uppträdde. Det var riktigt coolt faktiskt!!

Sen nu när vi satt och åt så välde studenttankarna över mig igen eftersom det börjar bli kväll och jag kan bara ana hur alla andra nu är så spända inför i morgon. Själv har jag en normal jävla skitdag i skolan liksom.
Vi pratade lite om hur det går till med studenten då imorgon och jag fick bita mig i läppen hela tiden för att inte släppa taget och börja lipa.
Hur som helst så blir det i alla fall så att jag inte går till skolan imorgon. Det klarar jag inte. Kommer börja storgråta inne på samhället utan tvekan eftersom jag kommer ställa mig den där frågan när alla sitter och pratar om ekonomi: VAD FAN GÖR JAG HÄR??????
Så imorgon på dagen får jag väl bara ta det lugnt och packa väskorna som någon form av terapi (fast tror inte den hjälper) men hålla iväg tankarna och tänka på att min tid med kommer + att det kommer gå snabbt tills dess, som alla säger :)
På kvällen träffar jag ju Annika, som ni redan vet.






8. Juni 2011 - Deutschland

Imorse var det koskit. Jag missade bussen och fick springa till skolan inprincip. Det var inte alls kul!
Dessutom börjar jag bli jävligt bitter på den här studenten. Det kunde ha varit min tur om ett par dagar, eller ja, vissa i min ålder tar den redan idag. Kul.
Ja, ja. Jag har fått uppleva annat också, men jag kan inte ljuga och säga att allt är okej, för just nu känns det pisset värre när jag tänker på det. Balen, lärarmiddag, osv. Jag vill inte ha det om ett år, jag vill ha det nu. Jag vill ha mitt sista skolår nu! Fast ja.. man kan ju inte få allt och det blir nog bättre sen när studenten är förbi. Då känner jag inte av det lika mycket. Kanske börjas lite sen igen innan skolstart och de första veckorna i skolan.
Kommer bli så sjukt tomt där utan Emelie för det första och för det andra så suger det med att jag inte kan vara på andras studenter nu. Jag önskar så mycket att jag bara hade kunnat vara på åtminstonde Emelies, men nej, nej och nej. Här sitter jag och har t.om. ett par veckor till i TYSKA skolan. Fan.. nej nu ska jag sluta skriva om det. Blir bara så sur.

Angående en annan idiotgrej är att jag undrar hur fan segt paket kan ta!!! det är inte ens tungt och ändå sa hon att det skulle ta 4 dagar.. LIKSOM VA?! det hade jag inte alls räknat med! Helvete. Ville inte skicka det för tidigt heller för det hade inte varit så kul ifall det hade anlänt alldeles för tidigt. AAAA.
Nåja, Emelie din present kommer!! Förresent såklart dåja. Jävla sur jag är för det, men vad gör man?

Sedan har inget annat kul hänt egentligen. Geografin var lika tråkig som vanligt och på estetisk presentation så målade vi typ olika vit-toner och jag kunde inte sluta fråga mig vad fan jag gjorde där med ett antal andra trogna elever. De flesta hade gått hem (skolkade alltså) eftersom betygen är satta och ingen pallar skolan mer.
Efter skolan öste det ner och jag hade inte tagit med mig jackan. Ska man skratta eller gråta? Tog mig i alla fall in till Altona och postade packet och strossade runt lite på gatorna.
Annars har jag inte gjort så mycket.

Kramkram hej.

bild från wedel när jag var där och såg queen mary


7. Juni 2011 - Deutschland


Emelie.. på tal om handsprit!! haha, fan vad lustigt att du nämner det just när jag precis var iväg och köpte en idag, haha! Dyrt skit ändå. 20kr för en sådan pytteflaska.. fast okej, har redan använt det 2ggr och man behöver inte så mycket.



Haha, jag har världens grej att berätta! Nu får jag i för sig inget betyg i Historian här, men ändå. Idag pratade vi då om betyg och när vi kommer till mig så säger han liksom: ja du har ju förstått texterna, hört på noga, *HOST* VAD SA DU?!? skulle det vara ett skämt efter att jag under hela lektionen idag stängde bort ljudet och satt och finularade på något helt annat. Jag uppfattade helt ärligt inte ett enda skit, och det är med för att jag inte lyssnar. Jag lyssnar aldrig på de lektionerna, så han kan ju skriva vad han vill i papperna, men det är en sådan fet lögn så det finns inte, haha. Bara för att jag sitter någerlunda still liksom och skriver på ett papper betyder det ju för fanken inte att jag är närvarande i nuet. Gud vilken trångsynt lärare som ser vad han vill. Inget mig emot, men ja, ni fattar..

Förresten så var det svårt att stiga upp ur sängen idag och gissa vad? VI HADE VIKARIE FÖRSTA TIMMEN! aaaaaaaaaah, jag hatar sådant, det är så jävla enerverande!!

Så till roligare nu:

Efter skolan chillade jag och tog sedan cyklen och cyklade till Blankenese, där jag köpte mitt sista månadskort för HVV (så vi Skånetrafiken). hejdå 420 kr! så jävla dyrt det där -.-'
Tog i alla fall s-bahn sedan till Altona och handlade. Alltså okej, nu blir det lika gnälligt igen, vet inte om det är jag som har en dålig dag eller ifall alla andra bara är extra jobbiga idag? Hur som helst så gick jag in på H&M och alltså dessa människor!!! segare får man ju leta efter. överallt rörde de sig i snigeltakt!! Kassan vill jag inte ens tala om. Den kvinnan där i kassan... oh jag smäller av!!!!!
Så nu räcker det med det ^^, kom i alla fall försent till min träning på grund av henne. Tack idiot.
Och när jag väl kommer till träningen så finns det inga nycklar med för alla skåp är upptagna, så då får jag stå och vänta där tills någon kommer med en jävla nyckelfan.
Sen smitter jag in på zumban och dansar loss. hihi. Svettigt som fan rent!!
Efter zumban gick jag och Annika och letade upp ett album till henne och sen köpte vi schampoo och sådant crap.

När jag då var inne på H&M.. fan, vilka fynd ändå.
Ett normalt linne.. ungefär såhär fast i Khakifärg:

köpte jag för... håll i hatten. 10 SPÄNN!!!!!!! o.O alltså 1 euro.
sen köpte jag även en topp för 50kr (dålig bild men ja..)

haha mina pyjamasbyxor sticker fram där x')

Köpte även en rutig, tunn skjorta för 70kr, tror jag.
Jag älskar rea!!!

KRAMKRAMKRAM

6. Juni 2011 - Deutschland

Grattis på er 5-års dag snusmumrikaaaar!


Minns vad jag gjorde förra året denna dagen.. jag var betjänt :D haha, eller servitris heter det kanske? nej vad fan.. jag minns inte alls. Jag minns att jag hjälpte till, men minns inte om jag serverade mat o.O?

Hur som helst.. om dagen idag då.
Det är hemskt vad jag på senare tid har fått höra.. eller ja okej, kanske inte hemskt mycket, men ändå mycket.. att vi måste träffas snart. Jasså, det tycker du?
Förra veckan var det J. Imorse var det K och hon bara "till helgen?" ähhh.. jasså, helt plötsligt, bara sådär så ska jag ta mig tid till dig i helgen? Ska man skratta eller gråta? Om jag inte hörde fel var det de som åkte till Travemünde i helgen och inte nämnde ett ord om det, precis som alla andra gånger de gör någonting. Hur som helst så ville jag markera min punkt litegrann men inte vara ovänlig och sa något i stil med att det kunde vi absolut göra men jag har inte tid i helgen och ja... helger går inte mer för har inte mycket tid kvar. Så, så är det med det.
Därefter när jag kommer in till religionen möter jag Jo och hon säger samma sak. Fast inleder med den härliga frågan som får mig att känna mig så älskad här.. "när åker du hem?" Nej, skämt å sido.. i alla fall så tyckte hon med att vi skulle hitta på något tillsammans och jag sa bara "javisst, fast har inte tid på helger mer". Mot henne känner jag ingen större ogillning åt, för hon har inte varit vid min sida sedan början eftersom hon med gjorde ett utbyte i Australien när jag anlände här, och ja sen har vi försökt sätta upp tider men det har misslyckats.
Pratar sedan med det andra J:et på religion och då säger hon att R tycker att det är synd att vi inte har träffats så mycket, och snart är tiden ute. Det är synd för att hon är så kass på att höra av sig dessutom.
Mot henne har jag heller ingen större ogillning för någonstans. Har vetat hur hon är och jag kunde bSara ana att hon var en sådan som är kass på att höra av sig, och jag vet att jag är inte mycket bättre. Alltså känner jag där att vi ligger på samma nivå. Vi har liksom inte gjort varandra besviken eller satt upp förhoppningar om en superbra vänskap eller sådär liksom. Trist att hon säger det till J bara och inte till mig.. för då kan vi inte göra så mycket åt det.

Så alltså känner jag lite att jag det jag satt och knackade in i huvudet på mig för några månader sedan för att inte bli galen och känna mig som ett missfoster och oälskad, det gjorde jag helt rätt i att knacka in. Alltså "det är de som går miste om en härlig person, för jag är inte så pjåkig jag. Hade de bara gett mig chansen så hade de fått så mycket av mig, för jag har mycket att ge... men nej, alltså går de miste om rätt mycket och det är deras förlust. Jag behöver inte de." /egoisten.
men tro mig.. ni hade gjort samma sak. Alltså är ett utbytesår en jävla egokick, därför man tvingas ställa sig i speglen och säga jag är vacker in och ut. Alltså inte bokstavligt talat då, men ni fattar.


För övrigt har jag inte gjort så mycket idag. Hade som sagt religion och sedan var det tyska där vi lyssnade.. eller nej, jag lyssnade inte.. på en historia och till slut var det engelska där vi fick en uppgift och eftersom det var så varmt så orkade inte ens läraren prata om det i slutet så hon sa till oss att vi fick gå.
Kören blev "Inställd" för min del, och ni kan ju alla lista ut vad det betydeer, eller hur? hehe..
Här hemma satt jag och pyssla med min hemlighet och sen åt jag.
Ikväll är jag slö och orkar inte röra ett finger mer. Annika ringde mig förresten tidigare och vi bestämde att vi imorgon gör Zumba och nästa vecka på tisdagen åker vi till Bremen!

PEACE OUT




Orsaken


Groddar!

Det är i alla fall det man tror nu och jag tror också att det är rätt fastställt att det med är dem, som är orsaken till EHEC-epedemin i Norra Tyskland.
Alltså kan man börja äta sallad, tomat och gurka igen. Yippi! Dessutom är jag inget störra fan av groddar, så det är ingenting jag saknar direkt. Har inte ätit det på länge nu. Senast i januari kanske, så jag är utom fara, hehe. Eller mja, inte helt kanske. Då andra kanske är smittade. Får helt enkelt hålla god hygien, men det brukar jag inte vara så dålig på. Ser det lite som en självklarhet att ta det "försiktigt" inne på offentliga toaletter, osv.

Nu ska jag i alla fall ner och mummsa i mig resterna från gårdagens kartoffelauflauf. MUMMAAAA.


5. Juni 2011 - Deutschland

1 månad kvar nu..!

Ärligt talat är jag rätt tom på ord där. (Tydligen inte)
Vet liksom inte vad jag känner inför det, spännande såklart och jag vet att ser framemot det som bara den, men jag kan inte fatta att det är så snart. Eftersom jag kommer hem på eftermiddagen så sitter jag i mitt eget rum vid denna tiden om exakt en månad. Jag liksom.. jag kan inte fatta det. Det går liksom bara inte in i mitt huvud på något sätt, att det så snart händer. Snart ska jag kunna göra saker igen som jag har längtat så efter. Fast nu får fokusen ligga på att hinna med saker här innan jag kommer hem.
Nej, fan. Jag kan inte fatta det. Kan ni? Nästan ett år har jag varit borta ifrån mitt liv därhemma. Hur sammanfattar man det med ett ord? otroligt? förvrängt? galet? Nej, jag vet inte..
Som jag tidigare sagt (vet att jag upprepar en del.. rätt mycket) så blir det även konstigt att lämna det här och jag vet knappt ifall jag är redo för omställningen... men när blir man det då? Jag vill ju hem till Sverige, men är inte redo? alltså förstår ni?.. jag kan knappt få ner mina känslor i normala meningar, för det funkar bara inte. Hur som helst så har jag valt ett fokus, precis som jag hade då jag flög hem ifrån Turkiet (förr förra året?) och var rädd. Då tänkte jag att jag snart skulle få krama om min smulebjörn och jag kunde nästan börja gråta av spänningen att få återse henne efter ca ett år.
Nu är Charly mitt fokus. Ja, ja. Jag och min jävla förbannade katt tänker ni.. Ni andra betyder också väldigt mycket såklart (!!!) men tidigare i mitt liv när jag inte alls har kunnat prata om känslor så blev det ju så att det var Charly som tröstade mig, för hon var den enda som fick möglighet till det. Inte bara när jag var ledsen över något idag oviktigt eller kanske viktigt, utan även när jag var sur och smällde i dörrar och grejer, då tassade hon alltid in på mitt rum och gav någon slags ro till mig. DÄRFÖR, är hon mitt fokus, därför jag vet att det jag kommer att vara ledsen över, eller sådär, det kommer ingen förstå, för ni var inte här genom hela mitt år, alltså jo i tankarna såklart, men ni har inte upplevt samma saker som jag har här och det har såklart inte heller Charly, men hos en katt "förväntas" inga ord.

Förresten.. visste ni att människor med husdjur tillhör oftast de friskaste människorna i världen?
Bl.a. så går husdjursmänniskorna inte lika ofta till läkaren som andra. Alltså det är en studie, och såklart gäller det ju inte alla, men ändå ^^


BTW.. min helg i Leipzig war brabrabra och lite jobbig, haha. DET VAR SÅ SJUTTONS VARMT!!! men bättre det än regn då ju. Jag tog även mitt första dopp för året igår!! Sen ja, jag vet inte.. orkar inte skriva mer nu. Detta inlägget har tagit evigheter att skriva, jag vet inte om jag bara är rent slut eller ifall min svenska inte fungerar så bra alltid mer. Alltså pratade med Robin igår i telefon och då går det rätt bra. Tror jag i alla fall. Glömde vad "vorteil" på svenska är och har fortfarande inte kommit på det. Får slå upp det på google nu snart (vilket jag kommer att glömma för övrigt).

Ohhh blä, det var något jag ville skriva!!!!!! Kommer inte alls ihåg det. Fan. Ja,ja. Jag är för trött antar jag.


Natti natt!



ser lite sur ut.. liksom vad gör mitt ena ögonbryn? men ja, det var en solig dag :D

1. Juni 2011 - Deutschland

Det slog mig precis att jag är en bra människokännare tills det kommer till mig själv. Mestadels vet jag hur jag funkar, men när det kommer till att må dåligt så vet jag knappt. När mår man dåligt? var går gränsen? när räknas det som "dåligt"?
Jag vet inte heller var ifrån det härstammar var jag lyckas få in mitt stoneface? Ansiktet jag till och med lyckas lura mig själv med.
Jag har under mitt år här, speciellt fått säga till en viss person att jag visst har många känslor, att jag visste känner av saknad men att jag på något sätt (ingen aning hur!) lyckas stänga ute det. Om det är en positiv sak vet jag inte. Bra för stundent, dåligt i längden. Bra för mig (i stunden), dåligt för omgivningen, som uppfattar mig känslolös. (inte riktigt men nästan kanske)
Jag vet inte om det har att göra med min lugna personlighet. Kanske är det så att det tar sådan kraft av mig (mer än vad det gör av de temperamentsfulla) när det väl går i kras inom mig, så att jag helt enkelt inte orkar lägga ner den där energin? Jag vet (okej händer nog de flesta) att efter ett utbrott så är ögonen svullna i en hel evighet och jag skulle kunna lägga mig ner och sova resten av dagen.
Så jag antar att istället går jag bara runt en hel dag, lagom energilös för att jag inte vill tänka på det jobbiga. Istället tänker jag på ingenting eller på bra saker.

Tydligen så lyckas jag nu bo under samma tak som den människan jag anser vara ett proffs på att se rakt in i djupet innan man själv ens inser det. Innan idag har varit bra, detta kom nu för bara några minuter sedan och när jag sedan tänker tillbaks på idag, så... har jag verkligen mått bra eller är det något som tynger mig? Jo.. nog är det något där.
"fühlst du dich nicht so gut heute?"
"bin ich vergisst?"

antar att det är därför jag inte kan handskas med döden för den kommer så plötsligt och typ därför blir mer brutal i mina ögon. Na ja, Nu har ju ingen dött, så det är ju bra. Tillåter mig nog som mest att må dåligt när det kommer till döden för det är det "värsta" som kan hända. Fast det stämmer ju kanske inte heller. Dubbelmening om det. Men jag hatar döden i alla fall.


Tolles Jahr

Vers 1.

Bald ist schon Zeit,                                                                             Snart är det redan tid
es kommt 'ne neue möglichkeit                                                          för en ny möjlighet
in der Heimat wieder zu sein                                                              att åter igen vara i hemlandet

Wir werden alte Freunde                                                                      Vi kommer gamla vänner
wieder treffen, wiedersehen,                                                                träffa, återse,
die viellecht nicht mehr so sind,                                                           de, som kanske inte längre
wie sie waren..                                                                                    mer är hur de varit

Ref.


Wir wollen nur                                                                                    Vi vill bara
euch danke sagen, weil wir euch in dem Austauschjahr                           säga tack till er, för att ni
als Familie hatten,                                                                             oss i vårt utbytessår som
und weil                                                                                             familj hade och för att
wir von euch so so viele Liebe bekamen                                                vi från er så mkt kärlek fått
es ist wahr,                                                                                        det är sant
das war ein tolles Jahr                                                                        det var ett härligt år
mit euch zusammen                                                                           med er tillsammans

Vers 2

Wir werden weiter lebn'                                                                       Vi kommer leva vidare
aber Deutschland nie vergessn',                                                          men aldrig glömma Tyskland
bei uns bleibt ihr immer im Herzen                                                      ni stannar alltid i våra
hjärtan..

Es war nicht immer so leicht                                                                Det var inte alltid så lätt
in einem fremden Land zu sein,                                                          att vara i ett främmande land
aber ihr wart doch immer dabei!                                                          men ni var alltid där!

Ref.


Wir wollen nur
euch danke sagen, weil wir euch in dem Austauschjahr
als Familie hatten,
und weil
wir von euch so so viele Liebe bekamen
es ist wahr,
das war ein tolles Jahr
mit euch zusammennnnnn...

melodie: Michael Jacksons - we are the world.

och ifall någon okänd skulle snubbla in här så... COPYRIGHT på texten!


31. Mai 2011 - Deutschland


Tycker låten är fin!



Här har ni några bilder ifrån Pre-re entery.



skönt utväxt där, tycker ni inte?

hahha min min!!! Ser ut som en man.


haha den lille skiten lyckades knäcka alla andras knotor i rycken utom mina! (alltså det var massage) istället började jag gråta av skratt, Så där la vi på golvet och skrattade sönder oss, haha. Fy vad skoj det var. Och sen en fråga då.. varför går inte mina knotor att knäcka :P?!?!



PEACH OUT (hihi persika ut..)


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0